Patrullen Som Stötte På Patrull
Nu har vi varit iväg på den här missionens första patrull. Efter att ha åkt någon timme så förändrades landskapet radikalt. Vi körde genom raviner och längs wadis (uttorkade flodbäddar), på vissa ställen så var det bara någon centimeter till godo på båda sidor om Landcruisern. Landskapet är helt fantastiskt! I stereon spelas en hel del Nightwish och Within Temptation, passande musik och landskapet gör verkligen musiken rätt. Det känns ofta som om tiden har stått still i ett par hundra år. Människorna här brukar jorden på precis samma sätt som de gjort i århundranden. Skiftningarna kommer snabbt och är drastiska. Ena sekunden kör vi genom smala passager och grottor och i nästa stund är vi ute bland böljande landskap. Att färdas fyra mil fågelvägen kan ta en hel förmiddag.
Halvvägs in i patrullen så blev plötsligt min Landcruiser svårstyrd och började vobbla. Det visade sig att vi fått läkage på servosystemet. Efter kontakt med campen fick vi besked om att vi inte fick köra längre. När jag pratade med den tekniska chefen fick jag reda på minst sju gånger att jag inte fick köra vidare och att det skulle kosta 200.000 kr om motorn skar. Själv svarade jag med att i min värld spelar det ingen roll hur mycket bilen kostar, för mig är det viktigast att bilen fungerar ifall vi skulle råka ut för något. Vidare fick jag reda på att lite transmission oil borde man väl kunna få tag på överallt. Snacka om skilda världar... På campen tror man att det är hur enkelt som helst att skaffa oljor, själv står jag mitt ute i bergen i Afghanistan där det knappt finns en fungerande radio i hela byn... *sucka*
Nattlägret blev helt underbart, utsikten var obeskrivlig. Som tur var så var det klart väder och en stjärnhimmel som jag aldrig tidigare sett, det fanns inte ett störande ljus på hundratals kilometer. Vet inte hur många stjärnfall jag såg under natten. På morgonen kryper jag ut ur tältet och möts återigen av en utsikt som tar udden av det mesta. Misstänker att jag kommer bli rätt så bortskämd med sådana stunder under de kommande månaderna. Runt lunch kom en annan enhet med lite reservdelar och ny olja. Efter lite mickel så fungerade servon så pass att vi kunde bege oss tillbaka till PO:t. På vägen hem stannar vi till och köper lite vattenmelon från ett par barn som har ett fruktstånd. Förhoppningsvis får de en klapp på huvudet ikväll istället för en örfil, de kommer ju hem med en handfull dollar och vi har säkerligen betalat ett väldigt bra pris ;)
/Ulven
