Sommarvärme
Helgen spenderades ute på patrull med ytterligare nätter under bar himmel! Det är dags för leave igen och det ska bli riktigt skönt att komma hem. Tyvärr ligger jag ju två månader före mentalt och längtar efter en kall öl på uteserveringen... På vägen in passerade vi platsen för söndagens beskjutning (http://www2.mil.se/sv/Nyheter/Nyheter-fran-varlden/Afghanistan/Tva-hjalporganisationer-beskjutna-i-svenska-Afghanistanstyrkans-omrade/), var otäckt att se alla kulhålen i lastbilen!
Idag är det tester och läkarundersökning inför uttagningen till specialistofficer. Läkarundersökningen gick hur bra som helst och alla värden var bra. Skönt att kolla upp sig då och då =)
Hur det går på fystesterna får jag återkomma om!
/Ulven
Fälttest
Vi begav oss ut till ett övergivet gammalt flygfält som ligger i utkanten av Sar e Pol. Där mättes en kilometer ut på den hårt packade sanden som tidigare utgjort landningsbanan.
Förhållandena var optimala, klockan var 14:30, eftermiddagssolen stod som högst utan någon som helst skugga och bris och den härliga temperaturen var 27 grader i skuggan.
Vi sprang med kroppsskyddet och dess förstärkningsplattor, Automatkarbin och pistol. Den totala vikten hamnar någonstans över 16 kilo och är klart mer än vad kravet är. Lyckades springa in på 5.26 trots att jag var tvungen att gå några meter vid två tillfällen för att få tillbaka andan. Kroppsskyddet begränsar andningen rätt så kraftigt...
Helt klart nöjd med dagen!
/Ulven
Under Bar Himmel
Fredagens födelsedag spenderades på soldäck innan det var dags att ge sig av till våra grannar på PO:t i Shebergan. Där var det grillning samt de svenska fältartisterna. Det är alltid en stämningshöjdare när de kommer ner. Det är skönt att kunna slappna av och tänka på något annat en stund. Min andra födelsedag ute på mission.
Helgen spenderades på patrull i vårt norra område. På morgonen innan vi åkte iväg hade vi 25 grader varmt och en varm bris som hela tiden sköljde över oss, kändes precis som ökenvindar. Vädret var helt underbart och solen gassade hela tiden. Däremot är det inte alltid så skönt att bära kroppsskydd och stridsutrustning när temperaturen klättrar upp mot 30 grader.
Återigen gjorde Afghanistans våldsamma förflutna sig påmind, på tre av de rastställen som vi hade hittade vi gamla tomhylsor från automatkanoner och tunga kulsprutor. Vi passerade även en del områden som tidigare varit minerade och där varningsstenarna fortfarande låg kvar. Vita på den säkra sidan och blå eller röda på den sidan av stenen där faran finns. På de större stenarna har de olika minröjningsorganisationerna målat sitt bomärke och förklaringar på var det är röjt. Vi har en väldig tur när det gäller minerade områden, vi har hittills bara sett ett i våra två distrikt. Jag hade förväntat mig att det skulle vara fler. Däremot så ser man vraken efter fordon nästan överallt. De flesta av dem har övergetts då de gått sönder eller drivmedlet har tagit slut, extremt få av dem är utslagna. Numera ligger de som tomma skelett, plundrade på allt användningsbart.
Den här patrullen var den första som vi sov under bar himmel. Eller det är väl en sanning med modifikation, vi sover i små kupolformade myggnät s.k. muzzle domes. Det var en riktigt skön känsla att slippa att krypa in i ett trångt tält. Inne i domen finns det plats att röra sig och du kan även få in all utrustning i den, något som är särskilt lockande då allehanda insekter har börjat vakna till liv.
Känslan var helt otrolig. Ligger där nerkrupen i en varm sovsäck, en ljummen kvällsbris smeker mitt ansikte och jag stirrar upp på en klar stjärnhimmel där stjärnorna är så nära att jag nästan kan röra vid dem. Rakt över mig håller den ständige följeslagaren Orion en stor måne som sällskap. Ikväll behövs inga lampor, månen löser den uppgiften mer än väl! Ligger på rygg och har Kent´s 747 som sällskap i mina hörlurar. Inser i det ögonblicket hur tacksam jag är över det här halvåret och hur bra livet kan vara ibland. Det enda som påminner om det fula är de tre giftgröna självlysande punkterna från tritiumsiktet på min pistol som glimmar i mörkret brevid mig.
Ligger där, njutandes av stunden. Omgivningarna är så tysta att det nästan gör ont i öronen. Låter vinden vagga mig till sömns...
Dagen efter vaknade jag upp av morgonbrisen. Så skönt att slippa den unkna lukten av ett fuktigt och trångt tält. Slippa huvudvärken, höra fåglarna kvittra och sätta sig upp i sovsäcken och bara njuta av den kilometervida utsikten av gröna kullar och karga berg. Utvilad som få!
En av de underbaraste nätterna i mitt liv!
/Ulven
Påminnelse
Skönt att det går att sova ute nu utan att behöva frysa halvt ihjäl sig som i vintras. I natt när jag gick post så var det 13 grader runt 04 på morgonen.
Men, det är inte bara blommor och annat vackert som börjar komma upp ur backen då det våras.
Idag hittade vi en 8 cm granat till granatkastare i ett dike i anslutning till ett nyplöjt fält. Bonden har fått upp den och bara kastat den åt sidan. Som tur var så var den "ofarlig" och lokala polisen forslade bort den. På platsen hittades även en tomhylsa till en 23mm luftvärnskanon...
Ytterligare en påminnelse om att det här landet faktiskt har sett över 30 år av krig och att det finns massor kvar i backen.
/Ulven
Humanitarian Aid
Det har varit långa dagar med lite sömn och många timmar framför ratten men det känns som att vi äntligen har gjort något konkret i större skala. Att vi har kunnat hjälpa till att förenkla livet för några afghanska familjer om än även för ett par veckor.
Överallt på vägarna möter vi flockar med får och getter samt karavaner av åsnor. Många av dem magra och väldigt medtagna av den hårda vintern. Men nu med grönskan så börjar även hoppet komma att de ska klara sig. En kvittens på detta är alla de små lamm och getter som går med i flockarna, eller ännu oftare får lifta i packsäcken på en åsna. Känns att våren är här på riktigt nu.
/Ulven
